lindgren-packendorff.com

Monica Lindgren and Johann Packendorff are part of a research group, headed by Assoc prof Charlotte Holgersson (KTH), which has been awarded a 17,3 MSEK program grant by FORTE for the period 2021-2027. The program centers on sexual harassment in organizatons (SH), which remains a widespread and serious problem. Taken together, SH has negative consequences for organizations such as absenteeism, higher levels of turnover and reduced labor productivity. SH appears to be more common in organizational contexts that are characterized by male- dominance. It is argued that it is in these contexts that SH is more tolerated as a result of homosocial cultures that create a space where discrimination, harassment, and SH is accepted and sometimes even encouraged.
In this program we explore homosocial cultures in male-dominated organizations in order to contribute to our understanding of the dynamics of sexual harrassment and to develop measures and methods for transforming homosocial cultures into spaces where men in different positions can act as change agents in order to promote gender equality and workplaces free from violence and discrimination. This answers to calls for deepened understanding of processes by which SH is normalized and tolerated in organizational contexts and for improved prevention measures and methods.
By focusing on men, masculinities and homosociality in relation to aspects of organizational cultures that enable men to exercise violence in order to maintain control in organizations, and by developing measures and methods for counteracting SH through organizational development, the program contributes to current research frontiers as well as to the development of new practices in organizational change management.

Read more in the program presentation!

Den 24/9 deltog Anna Wahl, Monica Lindgren och Johann Packendorff från KTH i ett panelsamtal på Bokmässans Forskartorg. Tillsammans med Eva Källhammer och Bosse Parbring från Jämställdhetsmyndigheten diskuterades frågor kring meritokrati, jämställdhet och akademisk frihet under rubriken ”Jämställt på pappret men hur ser det ut i verkligheten?”. Seminariet finns att se på video här.

Det treåriga FoU-programmet Leda för skolutveckling, som genomförts av IFOUS i samarbete med Örebro kommun och KTH-forskarna Marianne Ekman Rising, Johann Packendorff och Henrik W Svensson, avslutades i och med en nationell spridningskonferens den 24/9. Forskargruppens slutrapport ingår som ett kapitel i den avslutande slutrapporten från IFOUS.

I forskargruppens slutrapport beskriver vi hur forskargruppen organiserat våra insatser i programmet; som en interaktiv process där vi löpande arrangerat dialoger och seminarier med programmets deltagare, baserade både i aktuell forskning om distribuerat ledarskap och om processbaserat relationellt utvecklingsarbete. Därefter följer en kronologisk analys av programmets utvecklingsseminarier med fokus på metoder, frågeställningar, aktiviteter och resultat. I de två avslutande analysavsnitten diskuteras sedan programmets utveckling i termer av distribuerat ledarskap, samt målstyrda och relationella vägar till förbättrad utvecklingskapacitet.#ledskut

Monica Lindgren har blivit utsedd att ingå i KK-stiftelsens bedömargrupp, programmet för Rekryteringar. Programmet är en möjlighet för svenska lärösäten att finansiera strategiska nyrekryteringar.

Forskning handlar om att vinna, pröva och ompröva mänsklig kunskap. Samtidigt kretsar samtalen inom akademin påfallande ofta om egna och andras prestationer, snarare än om forsknings­frågor. Hur kommer det sig att ledning och utveckling av akade­misk verksamhet i stor utsträckning blivit liktydigt med att mäta, kontrollera och rapportera? I en ny bok av Anders Broström, Marianne Ekman, Lars Geschwind, Monica Lindgren och Johann Packendorff undersöks och diskuteras framväxten av instrumentalistiska förhållningssätt och attityder, och hur detta i förlängningen påverkar universiteten som sam­hällsinstitutioner. Boken ingår i rapportserien Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning och kan laddas ned här.

Johann Packendorff has been assigned as member of the editorial review board for Project Management Journal, one of the core journals of the project management field. The journal is published by Sage, indexed in the Social Science Citation Index (SSCI), and is the scientific journal of the Project Management Institute.

Monica Lindgren and Johann Packendorff have both been assigned as members of the editorial board of the well-regarded scientific publication Journal of Change Management: Reframing Leadership and Organizational Practice. The journal was founded in 2000 and is published by Taylor & Francis. Monica and Johann hold their new positions from the onset of 2021.

Den 1/12 2020 var Johann Packendorff inbjuden till KTH:s Kollegiala Forum för att ge en inspirationsföreläsning om akademiskt medborgarskap, värdegrund och organisationskultur i akademiska organisationer. KTH:s Kollegiala Forum är en återkommande mötesplats för all fakultet på KTH.

Johann Packendorff were one of the keynote speakers at the international online event Gender equality in steel and mining organised by SveMin – the industry organization for mines, mineral and metal producers in Sweden. He contributed with a speech on how to work practically towards building gender-equal organizational cultures, and participated in a panel discussion with top managers from Epiroc, SSAB and the trade union IF Metall.

Vi skriver tillsammans med Marianne Ekman Rising ett kapitel i Mats Alvessons och Stefan Sveningssons nya antologi Ledning och (sned-)styrning i högskolan (Studentlitteratur). I kapitlet diskuterar vi tendensen mot en ökad instrumentalism i ledning och utövning av akademisk verksamhet i det svenska högskolesystemet. Med instrumentalism avses en inställning till akademiskt arbete som bygger på individualism, konkurrens, prestationsmätning, kortsiktigt nyttoskapande och formell regelstyrning. Instrumentalismen är en konsekvens av de ökade ambitionerna att styra och effektivisera högskolan, men riskerar – om den får gå för långt – att i stället erodera högskolans kapacitet att leverera det som önskas. Den instrumentella styrningen är sällan sammanhållen eller långsiktig, och den driver fram en akademisk kultur där de anställda fokuserar på sina individuella karriärer och på att på papperet leverera mot diverse prestationsmått. Den bidrar också till en ledningskultur där regelverk, mätsystem och detaljstyrning står i fokus snarare än gemensamt ansvarstagande, kvalitetsutveckling och byggande av tillitsfulla arbetsmiljöer som stödjer kunskapsintensivt arbete. I förlängningen hotas inte bara kvaliteten utan även det akademiska arbetets attraktivitet och högskolans roll som särpräglad samhällsinstitution. Vi föreslår ett alternativt förhållningssätt – akademiskt medborgarskap – och ger exempel på hur akademins chefer kan arbeta med att stödja detta i vardagsarbetet, i termer av relationsdrivande, ansvarsdrivande och kvalitetsdrivande ledarskap.