lindgren-packendorff.com

Varför blir vissa satsningar på delat ledarskap bestående – medan andra rinner ut i sanden så fort trycket ökar? Tillsammans seniorprofessor Marianne Ekman Rising har Johann Packendorff precis publicerat en artikel i Educational Management, Administration & Leadership som bygger på tre års FoU-arbete i en svensk kommuns skolsystem, inom ramen för IFOUS-programmet Leda för skolutveckling.

Vår huvudpoäng: det som avgör om distribuerat ledarskap håller i sig är sällan strukturerna – vem som har vilken roll, vilka möten som finns inlagda. Det är det vi kallar relationell infrastruktur: de förtroendenätverk, dialogpraktiker och gemensamma meningsskapande processer som gör att kollegialt ledarskap kan uppstå och hålla i sig över tid.

Vi identifierar fyra faser – från att pröva sitt eget handlingsutrymme, via experimenterande, till att distribuerat ledarskap blir inbyggt i ordinarie processer och till sist en självklar del av kulturen. Ett tydligt exempel: när pandemin slog till 2020 föll formella strukturer bort på många håll – men där den relationella infrastrukturen var tillräckligt djup höll den ändå, ”inbyggd i väggarna” som en av rektorerna uttryckte det.

Länk till artikeln

In a new article in Equality, Diversity and Inclusion: An International Journal, Monica Lindgren and Johann Packendorff examine how masculinities are reproduced in academic workplace cultures through homosocial and heterosocial relations in the context of neoliberal university reforms. This study contributes to understanding gender dynamics in higher education by developing a nuanced conceptual framework for understanding masculinity contests in academic settings and demonstrating how seemingly similar neoliberal transformations produce different gendered outcomes across institutions through the interplay of homosocial and heterosocial relations. Findings suggest that performance management systems can reinforce gender hierarchies when implemented without attention to homosocial and heterosocial dynamics. Universities need to provide better institutional support for middle managers, particularly women, who face contradictory expectations from multiple directions. The article is available open access here,

Den 17/10 fick Johann Packendorff möjlighet att föreläsa inför över 300 personer från offentlig sektor och näringsliv om något som engagerar mig starkt: hur styrning och kultur hänger ihop, och vad som händer när de pekar åt olika håll. Webinariet arrangerades av Effektiv Styrning tillsammans med Lennart Wittberg, Siv Liedholm och Helene Ersson.
Föreläsningen utgick ifrån ”strukturreflexen” – vårt nästan automatiska sätt att reagera när något går fel:

”Vi behöver se över våra rutiner!”
”Vi måste reglera detta!”
”Vi behöver öka kontrollen!”

Vi lägger till STRUKTUR. Mer regler, mer processer, mer mått.

Men så ofta är problemet KULTURELLT: värderingar som inte styr rätt, bristande tillit, fokus på fel saker, rädsla för att ta ansvar. Det verkliga problemet är tre felaktiga antaganden:

1. Vi blundar för de kulturella effekterna av strukturella förändringar
2. Vi behandlar allt som enhetligt – trots att olika verksamheter har helt olika logik
3. Vi tänker inte på oönskade effekter – hur systemet kan manipuleras, vilka gränser vi skapar

Åhörar

In a new article in the Scandinavian Journal of Management, Monica Lindgren, Johann Packendorff and Karin Berglund explore the multiple facets of academic projectified selves, i.e. how academics relate to the culture of projectification in neoliberal society, crafting themselves and their careers. We focus our inquiry on the highly gendered character of projectified selves and uncover differences in how the subject position of the projectified self is invoked in academic work, as well as the tensions inherent in such identity work. Through a qualitative interview study involving senior lecturers, both women and men, in a social science discipline across five Swedish universities, we identify three variations of the academic projectified self. We find that they navigate tensions between individual liberties and organisational limitations; that they experience recognition as transitory and unreliable; and that attachment to work is often located in ‘micro-spaces’ rather than in work as a whole. The analysis emphasises the vulnerability of the academic projectified self – in constant need of achievements, projects, and reputation-building initiatives – and how projectification perpetuates gendered inequalities. The article concludes with a discussion on how the notion of the projectified self can be employed in future emancipatory project studies. It can be downloaded here.

Johann Packendorf var inbjuden till Stockholms Universitetsbibliotek för att på höstens kick-off berätta om hur man kan arbeta mot en ökad grad av självorganisering i det dagliga arbetet. Byggstenar som togs upp var tillitsbaserat ledarskap, mer av med-ledarskap/distribuerat ledarskap, samt behovet av psykologisk trygghet i arbetsmiljön.

At the 2024 IRNOP conference in Stockholm, Johann Packendorff participated in a plenary panel discussion together with Joana Geraldi and Anders Söderholm. The panel was organized by Mattias Jacobsson and Sofia Pemsel, in order to celebrate the 30th anniversary of the IRNOP conferences and the upcoming 30th anniversary of the 1995 special issue of Scandinavian Journal of Management that marked the start of what has been widely known as the ”Scandinavian school of project studies”. Photo credits to Beata Jałocha.

In a new article published in Higher Education, Anders Broström, Marianne Ekman, Lars Geschwind, Monica Lindgren and Johann Packendorff study how meritocratic systems and gender equality concerns are negotiated across different organisational spaces in Higher Education Institutions (HEIs). Based on a case study of the organising of a tenure track system in a Swedish university, the article suggests that the intersection of meritocratic processes and gender equality work can be analysed as a set of negotiated orders in these spaces. This fragmentation may imply problems for advancing gender equality agendas in relation to established notions of meritocracy but may also imply opportunities for change as existing organisational spaces can be reconstructed or new ones created. The authors’ notions of fragmentation and negotiated orders thereby suggest that the current situation is both stable and legitimate and that re-negotiations need to involve reconstructions of the various spaces and not only interventions into them. The article can be accessed here.

Fick en intressant pratstund med Karoline Bottheim och Anna Zingmark om frågor som till stor del handlar om mätning och styrning i våra samhällsfrågor – och vad mätningen exempelvis kan få för konsekvenser.
Vi kom bland annat in på:

• Hur kultur och struktur, styrning och mätsystem samspelar
• ”Organisatoriska rum” för att få nya saker att hända
• Vikten av helhetssyn kring samhällsfrågor
• Hur mäter vi i samverkansprocesser?
• Taylorismen 2.1
• Vikten av tvärvetenskapligt samarbete och förmågor som krävs

The Art of Collaborating Podcast produceras av Länka Consulting och finns på soundcloud, itunes och spotify.